Gästblogg


Mina närmaste anhöriga. Vilka är det egentligen? Vissa kanske vet precis vilka som de skulle räkna in i den kategorin. Andra kanske är som jag. Osäker. Jag gick hos en kurator för cirka ett år sedan och då bad hon mig att räkna upp mina närmaste. De personer som jag ansåg var viktigast för mig. Som om det inte skulle vara svårt nog så skulle jag sedan rangordna dem efter hur jag kunde anförtro mig åt dem. Till en början var det lätt att räkna upp personer, lillebror, pappa, mor- och farföräldrar, pappas syskon, bästa kompisarna och den dåvarande pojkvännen. Sedan kom jag på fler och fler som betydde mycket. En lärare, en kompis till min mamma, en kompis styvpappa, en fasters pojkvän.. Ja, ni kanske förstår vad det är jag menar.. Om man tänker efter så finns det fler personer som är viktiga för en än vad man från början trodde. Det finns många personer utöver de ''självklart viktiga'' som betyder enormt mycket. Så var det åtminstone i mitt fall. När jag sedan kom till den del där jag skulle rangordna personerna efter olika tillitszoner. Från att lita fullständigt på och kunna berätta allting för till att vara någon som ja inte litar eller kan anförtro mig åt fullt ut. Jag överraskade mig själv väldigt mycket när jag sedan såg hur resultatet blev. En av de bästa kompisarna kunde vara i samma nivå som kompisens styvpappa medan min tillit till läraren kunde likna den jag hade till min farmor (exempelvis). Jag tänker ofta på just det här. Vilken jobbig sits min kurator satte mig i, men efteråt kunde jag förstå varför. Tänk efter som jag förklarat här ovan, så lovar jag er att ni kommer förvånas över er själva.

Veckans goda gärning:
När jag i lördags lagade mat till mina brudar.
Veckans citat: ''Vänt jämt.. ja ska bar bry mig lit'' (Betyder; Vänta bara, jag ska bara bry mig lite.)
Veckans misstag: Läste inte på matteprovet.
Veckans samtalsämne: Helgen och dess äventyr.
Veckans låt: Fire and rain - James Taylor
Veckans babe: Madde, för att vi kan umgås över telefon.
Veckans högsta önskan: Att jag lyckas vinna massor av pengar.
Veckans cravings: Vindruvor, gröna såklart.
Veckans hiss: Vi har kul tillsammans, min klass och jag.
Veckans diss: Mensvärk nog åt en hel arme.
Veckans tack: Till min lillebror, bara för att han är min favorit.

Hösten har kommit till Värmland på riktigt nu. Frost om natten och kalla, soliga dagar. En del regn, men det är så tråkigt att jag valde att inte nämna det. Jackor och stövlar har åkt fram medan jag har tagit ett allra sista adjö av gladiatorsandalerna och bikinin. Det känns tungt och vemodigt, iallafall för mig. Visst, jag kan hålla med om att hösten kan vara mäkta vacker och härlig. Luften känns frisk och man kan mysa inomhus under en varm filt med massor av the. Men det är någonting med det där att allting vissnar och dör som gör att det känns tråkigt. Speciellt när vi nu inte längre har någon vinter, utan bara en nio månaders lång höst innan det blir sommar igen.

Hoppas ni haft en bra vecka, ta hand om er!
All kärlek / Saga

Gästblogg (försenat)


Den här veckan har jag tänkt mycket på Gud och den kristna tron. Jag har svårt att veta var jag står. Jag kan inte säga att jag är djupt troende, men jag tror på att det finns någonting som är större än oss människor. En slags Gud. För mig är inte en tro på Gud någonting man måste bevisa genom att gå i kyrkan varje söndag, läsa bibeln och så vidare. Utan det är att lita på att någon vakar över en, att lita på att man inte är ensam. Det finns en trygghet i att tro på någonting, det är lättare att få en förklaring på sådant som sker av en slump. Men samtidigt så kan tro inte ge mig eller mina närmaste säkerhet. Tron kan inte skydda mot motgångar eller olyckor. Jag ska försöka att inte bli allt för personlig, men jag tycker att det är så himla intressant. Hur olika människor ser på Gud.  Man kan lätt få en knäpp-stämpel om man pratar om Gud och säger att man är kristen. Men det finns så många olika sätt att se på religion, man behöver inte följa den till hundra procent. Hur ser ni på er religion?

Veckans inlägg hamnade ganska högt på seriös-skalan. Inte alls likt mig. Jag hade faktisk lite idetorka inför inlägget, därav förseningen. Men när jag inatt inte kunde sova, kom jag att tänka på allt det här och det föll naturligt att skriva om det. Hoppas ni inte tycker jag verkar vara en tråkigt gammal moraltant som skriver om Gud i en modeblogg. Men som sagt, det är intressant. Ju mer man tänker på det desto mer intressant blir det. Religion påverkar folk så himla mycket, inte sant?

Veckans goda gärning: Tror inte att det blev någon, ska bättra mig!
Veckans citat: ''Kisskiss''  ''Var det en katt?'' - Denna gång var det jag som var dum.
Veckans misstag: Tappade mobilen i handfatet.
Veckans samtalsämne: Vår muntilga redovisning.
Veckans låt: Wake me up before you go go - Wham!
Veckans babe: Vendela, för att vi har så kul tillsammans.
Veckans högsta önskan: Att jag blir bjuden på mat idag.
Veckans cravings: Kladdkaka
Veckans hiss: Läsarantalet på min egen blogg bara ökar, känns oerhört kul!
Veckans diss: Gnuggade hårfönen mot ett blött byxben så den började brinna och smälte!
Veckans tack: Till tjejen som lämnade in min borttappade plånbok och till mina kära klasskamrater som håller koll på mina nycklar åt mig. Tusen tack!

Ännu en vecka har passerat, visst går tiden fort? Det känns inte ens som om söndagsångesten hunnit lägga sig förens den är tillbaka igen. Hoppas iallafall att ni haft en bra vecka och att nästa blir ännu bättre!
All kärlek / Saga

Liknande inlägg

Gästblogg



Slentrian. Det är ett av mina favoritord. Dit hör också banal, timid, miserabel, dignitet och bejaka. Det är inte dess betydelse som gör dem vackra, utan just ordet. Till exempel: Miserabel betyder eländlig och urusel. Men själva ordet är så skönt att säga, det låter vackert. När jag frågade runt lite om vilket ord som var det absolut vackraste fick jag många olika svar, däribland fanns; Ärlighet, kärleksfull, tillit, kärlek, smultron, misströsta, absolutist, känsla och ruiner.  Anledningen till att jag denna vecka tänkt mycket på det här är att vi har läst om just favoritord på engelskan. Serendipity var det ord som ansågs vackrast i England och det betyder på svenska serendipitet. Vi har så många användbara och fina ord i svenska som vi idag inte alls använder. Istället använder vi mycket engelsk slang och så kallat ''dataspråk''. Jag säger inte att det är fel, men ni måste ju hålla med om att ordet glädjeyttring är tusen gången finare än LOL. Vilket anser ni vara det finaste svenska ordet?

Slentrian - Gammal ingrodd vana
Banal - Enkel
Timid - Blyg
Miserabel - Eländig, urusel
Dignitet - Värde, värdighet
Bejaka - Säga ja till något
Serendipitet - Förmågan att upptäcka saker av en slump
Misströsta - Tvivla på att något ska sluta bra
Absolutist - Person som inte dricker alkohol (Helnykterist)
Ruiner - Rester av byggnad / Ekonomisk undergång
Glädjeyttring - Skratt
LOL (laugh out loud) - Skratta högt

Veckans goda gärning: Blir att hjälpa min farmor i kiosken ikväll.
Veckans citat: ''Lake, betyder det lakan?'' - Emma på dagens engelskalektion.
Veckans misstag: Gå i för små skor, det ger skavsår.
Veckans låt: Be My Lover - La Bouche
Veckans samtalsämne: Speedway, speedway och ännu mera speedway.
Veckans babe: Adrian Gomolski. Han är snygg helt enkelt.
Veckans högsta önskan: Att det lokala speedwaylaget Valsarna vinner finalen och tar sig upp i elitserien.
Veckans cravings: Klippotekets volymspray.
Veckans hiss: Jag bor nära skolan och slipper åka buss.
Veckans diss: Pengar som inte räcker till det man vill att dom ska göra.
Veckans tack: Går till Madeleine, för att hon alltid lyssnar.

That's all folks!  Nu vill jag önskar er en underbar och lyckad helg!
All kärlek / Saga